i dag är jag hemma och jag känner att jag behöver det, är trött och bara känner mej seg. sen har jag tvätten med =) och det är ju alltid lika roligt eller inte.

i kväll bär deet av till mamma och vara med henne en stund det tycker jag är trevligt, i morgon fyller hon år men hon ska ju iväg så hon får sitt lilla paket i dag.

nu ska jag ner och fixa tvätten sen ska jag börja plugga lite, sen laga lite mat........ mmmmm det kommer blir gott...   

idag är jag bara trött på livet, inget är som det ska vara, känner för att bara krypa ner i sängen och hoppas på att vaknar pigg och glad, men nu är det andra dagen jag mår som jag gör, vet inte vad det är med något som dra i mej och inte vill att jag ska må bra, vet inte om det är mitt gamla jag eller om jag bara är trött på allt......... snart sängen,

kan inte livet bli värre än vad det redan är, allt går i mot mej just nu eller inte allt nu är jag kanske lite väl nere.

Men jag har inte någon ork till något, vill bara krypa tillbaka till min värld där jag är själv, och tar hand om min problem på det sättet jag brukade, men nej det kan jag inte, för det finns folk som bry sig, och det är jag glad över, men jag behöver mer än er nu, jag behöver hela min familj, och nästa lördag är det 5 årsen jag fick slaget mot magen, när mamma ska att dom skulle skiljas, jag känner det jag tappar luften när jag tänker på det, känner ångesten krypa sakt längst med min ryggrAd känner illa måndet komma. jag vill inte att det ska komma, men vad kan jag göra, som en vän till mej sa det ska ut släpp ut det. Men nej jag kan inte..... ligger kvar och växer tills jag själv inte vet ut eller in mer....  fan säger jag och förlåt för det med fan vad livet kan vara surt......................

ja ja ja jag vet att han är MUSLIM, men snälla min släkt har aldrig lagt sig i något jag gjort innan, men nu så är det jättemycket, tänk på vad dom har för kvinnor syn. JAG VET men alla svenska jag någon gång haft något med är svin och kan inte behandla en kvinna rätt heller.

kan jag rå för vem jag älskar? nej det kan jag inte, men jag kan oxå säga att det inte är lätt, han bor inte här utan han är i tunisen, jag vet inte vad jag har honom, vet inte vad han gör... det som skrämmer mej mest är átt han ska såra mej, som alla andra killar gjort. att han en dag säger att han hittat något bättre, då kommer mitt självförtronde försvinna igen. jag kommer att gå under igen.

Jag vet att jag kanske inte gett mej in på lätt kärlek, men jag vet att det är känner är sant och att jag älskar honom, jag skulle inte bry mej om han va något helt annat som min släkt hatar, men just det han är MUSLIM och bara det är felet, dom kan inte ge honom en chans och inte mej heller att förklara för dom.

Jag tror inte att han är den som kommer höga händen och slå mej om jag inte gjort något som han inte vill eller någon som kommer tvinga mej bära slöja. jag tror inte det. Men som dom säger du måste vara säker, JAG VET::: sluta tjata på mej , jag är SOFIE och jag går alltid den vägen jag vill, och om detta är min väg så låt mej själv se om jag här fel, det som kan hända är att jag aldrig mer kommer vara den jag är nu utan att jag är förtryckt av den mannen jag älskar, men nej det kommer jag aldrig tilllåta....... tack slaäkten för att ni bry er, men vad har vi i våran släkt, män som är otrogna mot sina fruar eller sånna som skiljer sig, är det så jag vill leva, nej det är det inte, vill leva mitt liv även att ni tycker att det är fel.........................................